yayas

Händelserik dag idag. Har hittat en ny kärlek, Björn Gustavsson. men till min stora förfäran har jag även upptäckt att han är alla svenska flickors nya stora kärlek. Har under dagen läst en blogg om hur mycket en tjej älskar honom och en hjälp artikel i kamratposten om hur hon ska hantera sin nya kärlek till björn när hon har pojkvänn. Men eftersom hans balad till Karina Berg inte verkade gå så bra så flyttade jag till götet stället för henne så det enda rimliga är ju att han är min.

Som den kreativa, underbara lilla varelse jag är har jag även gjort en ny uppfining. denna nya sensation ppfanns för att kunna smyg supa på bion. det är sprit mixat med mjölk och banan (eller vad Linnea nu råkar ha i kylen) denna uppfinnig är nu känd som smyg sup smoothy.

 Sist men inte minst, älskar min handyman för att hon kan precis allting och alltid får mig att skratta. Love you.
Kramar

Sen jag skapde min blogg här för ett tag sedan har jag även roat mig med att läsa en hel del andra bloggar. Men jag undrar om det är så att man ska läsa och komentera andras bloggar, folk som man inte känner eller skapar folk bloggar mestadels för sina vänners skull? Vem som helst får jätte gärna kommentera det jag skriver men om jag skriver ett inlägg till någon jag inte känner kommer någon form av bloggpolis jaga mig då och nypa mig i ryggfettet tills jag lovar att inte skriva till folk jag inte känner igen?
Kan någon snälla förklara bloggvärldens dolda regler så jag slipper oroa mig för blogg polisen.
Kramar

Här om dagen rasade jag för att jag läst bitterfittan, ingen dålig bok men den fick mig på dåligt humör. Så nu har jag gått över till rädd att flya av Erica Jong. Jag har bara kommit en liten bit men hittills har den varit alldeles underbar! Började skratta högt på spårvagnen här om dagen så jag var tvungen att lägga ner den. Den handlar om att förhållandemn lätt blir tråkiga och då längtar man efter vildare saker, eller som hon själv uttrycker det i boken "längtan efter en stor kuk som sprutar sperma, sirap, sammet och naturligtvis pengar." så om ni är sugna på lite kul skönlitteratur, gå och låna den.

Annars är allt lugnt, min syster har bott hos mig i några dagar och underhållit mig. Det är svårt att vara deppig när hon är i närheten. Jag har även de senaste dagarna försökt övertala min pojkvänn att prostituera sig med motiveringen att ibland får man ta en för laget. Han har inte riktigt gått på det än men om han gör det kan vi köpa en underbar lägenhet som jag har hittat. Det känns inte riktigt rättvist att han vägrar med tanke på att det var så jag blev fast med honom, jag tog en för laget. I alla fall var det min chefs motivering när han försökte para ihop oss "johanna, han behöver någon, så du får ta en för laget".

Nu ska jag arbeta lite hade jag tänkt (vilket brukar resultera i att jag mest sitter och läser tidningen).
Ha det gött

Så då var alla hjärtansdag över för i år. Min pojkvänn glömde skicka ett kort, mamma glömmde mig men jag har goda utsickter om jag vill prostituera mig. Jo, alla hjärtansdag kom jag hem från jobbet, och där på hallgolvet fanns det inte, kortet som min älskade borde skickat! dålig start, sen ringde mamma och undrade om jag skulle vilja gå och ta ett glas vin med henne. När jag kom till stan på avtalad tid och ringde henne hade hon glömmt mig! så undertiden jag väntade på henne kom det fram en man och ställde lite olika frågor om varför en ung kvinna stod ensam så sent på kvällen, nått säger mig att han inte bara ville se så jag mådde bra.

På fredagen var jag på mys middag hos min farmor och farfar. det va roligt och trevligt även om jag var jätte trött. Sen så erbjöd jag min mamma och syster att komma och hälsa på för att sy en barbamamma kostym. Det är så att min kära syster ska på maskerad och har av alla olika saker betämmt sig för att gå som barbamamma. Jag tror inte de orkade åka till göteborg dock så eventuellt slipper jag vara delaktig i detta projekt. Vilket iof hadde varit ett lättare projekt att vara delaktig i än sist då hon tillverkade en svampbob kostym.
Ha en skön söndag alla.
Kramar

Jämställdhets debbaten bärjar bli något uttjatad. Jag vet att det är fel att tycka, att den borde vara intressant ända tills den nått sitt slutmål men även om jag tycker det är bra att det finns människor som fortfarande orkar slåss för den kan jag inte hjälpa att den står mig upp i halsen ibland för den finns precis överallt! Det måste den kanske visserligen göra för att fylla sitt syfte, och jag ryter till när jag ser att något är fel men ibland behöver jag en paous. Men så här om dagen köpte jag boken bitterfitta och med ens slog alla kvinnorsorättvisor ner över mig som blikzt från klar himmel. För jag är jämnställt i mitt förhållande, vi städar lika mycket, handlar lika mycket, betalar lika mycke, jag diskar visserligen mer men det är för att han lagar maten vilket jag inte vill göra. Men allt detta spelar ingen roll, för de flsta par är någorlunda jämställda tills de skaffar barn. Det verkar vara ett oundvikligt faktum att när barnen kommer liksom flyter man sakta men säkert in i de könsroller som grottmänniskan tänkt ut åt oss.

Det knapplösa knullet var ett begrepp som myntades under det glada 70-talet, det innebar sex utan hämningar och betänkligheter. idag myntar Maria begreppet bitterfitta, därför att som kvinnansförutsättningar ser ut idag är det svårt att undvika att bli det. Jag vill gärna tro att jag är en av dem som lyckas hålla förhållandet jämställlt även när jag är gist och fått barn, men då kan jag inte låta bli att tänka att alla de som blev bitterfittor måste väl också ha trorr det om sig själva innan de hamnade där?

Men som den akademiker jag är tror jag som vanligt att lösningen på alla problem är upplysning. Om jag känner till alla risker, fallgropar och onda ting, kan jag då inte undvika dem? jag har redan börjat utarbeta en plan, min stackars pojkvänn som efter att han fått en utskälning över hur hemska män är gladeligen gick med på att ta ut den mesta av föräldraledigheten om jag skulle vilja det om vi fick barn. alltid en början. Så det jag ville säga med allt detta är, LÄS BOKEN! jag vet att den inte låter så kul men faktum är att den vissa stunder fått mig att skratta högt och det är deffenitivt en bok som är mycket värd att läsa.

Senaste tiden i mitt liv har varit en rad av underbara upplevelser. Jag har flyttat närmare familjen (dock inte så nära att de hälsar på ofta), jag har jobb, lägenhet och en pojkvänn som ger mig frukost på sängen som bland annat bestod av varm choklad med marchmellows (eller hur det nu stavas). Men underbarast av alla är min bästa vänn som i födelsedag fördeöver pengar till mitt konto för diverse saker, bland annat fick jag 15.50 att köpa mig ett nyp för. Efter att ha skrattat så tårarna rann började jag fundera på var jag skulle kunna köpa mig ett ragg för 15.50, och framförallt hur mycke sex min vän hade om det finns så billiga prostituerade hos henne. Som tur e har jag en pojkvänn som gärna offrar sig för min skull, så han sa tt jag kunde få ett "kompis pris av honom på sex.... kompispriset var, hör och häpna, 15.50. Så denna dag vill jag tacka Linnea för att hon är en underbar vänn som försöker köpa horor till mig i födelsedags present och min pojkvänn som ligger med mig nästan gratis.
Puss på er

Alla sagor slutar lyckligt? eller? I alla sagor, eller serier för den delen som handlar om kärlek finns det lyckliga slut. Askungen, Törnrosa och Snövit får sina prinsar, Carry får Mr Big, Helga får sin tokiga Jöns, Jasmin får tiggaren Aladin och alla lever lyckliga i alla sina dagar. Är det verkligen så? På senare tid har jag börjat fundera på om det inte bara är någon form av kupp bara för att tjejer aldrig ska få känna sig lyckliga. För tro mig, oavsett vilken väg, stig eller husuppfart i Sverige jag skulle välja att spana på skulle antalet ädla springare med prinsar på som sprang förbi vara ytterst få. Därför väljer alla sagor att fokusera på den lätta delen, nämligen hitta prinsen. Jag har genom många, många försök kommit på att det är bra mycket lättare att hitta en prins än att få honom fortsätta vara prins. Sagorna slutar därför alltid när prinsen kommer och de får varandra, därför att sen är det ingen saga längre utan lite mer åt mardrömshållet. Så därför ska jag nu ge er som fortfarande tror på kärlek och prinsar de riktiga sluten, det som händer om man fortsätter läsa sagan längre fram i tiden.

            Mr Big kommer utan tvivel ha en affär med en ung dansös och dumpa Carry igen! Och igen eftersom hon inte har någon självinsikt. Ariel börjar tröttna på prinsen och livet på land, hon börjar injicera saltvatten och under en av sina tripper våldtar hon fisken blunder. Snövit får inte all den kärlek hon vill från sin prins och börjar söka bekräftelse i porr industrin där hon gör en suspekt bi-sexuell porrfilm som kallas ?snövit och de sju små sväljarna?, sist men inte minst får törnrosa reda på att hon har massa könssjukdomar eftersom prinsen inte kunde hålla sig bara för att hon skulle sova i 100 år, han har också behov!
 

Så där har ni svaret på varför sagorna alltid slutar bättre än verkligenheten, de slutar i tid. Så nu tänker jag inte vara prinsessa mer, finns ingen mening med det om det inte finns någon prins. Så i väntan på min vita springare tänker jag istället vara hårdnackad jävla celibat brud!

 

Efter mycket funderade har jag ännu en gång kommit på lösningen på misär och galenskap nämligen bli ännu galnare och gör det till din fördel. En av mina kära vänners analys av mitt singelliv är att jag lider av prinsess-syndrom, jag står inte ut med några killar som inte ser mig som en prinsessa, eller behandlar mig som det (jag kommer vara singel länge). Så min lösning på det idag är helt enkelt att bli prinsessa på riktigt, har tagit på mig tiaran och hällt upp ett glas vin till mina chokladpraliner, funderar på att snart även leta upp någon form av prinsess-outfit. Kontentan, har gett upp att försöka vara normal, är för mycket prinsessa för det och är hellre ensam prinsessa än normal flickvän. Så till er andra kungligheter önskar jag en trevlig kväll.

Johanna