Förlossning
Låter så fint när alla säger att visst gör det ont men så fort barnet har kommit så har man glömt det. Det stämde inte för mig, jag är lite mer den typen av mamma som Jonas Gardell nämner i mellanmjölkens land, hon som när det börjar göra ont skriker "rädda mig och skit i ungen". Frågade inte efter kön eller hur många fingrar utan ställde den fråga till barnmorskan som verkade mest relevant just då: hur är det med mig?
Så här i efterhand önskar man kanske att man gjort det lite mer hjältemodigt, typ ståendes, med händerna i sidorna, lite vind i manteln och naturligtvis med en egen signatur melodi spelandes i bakgrunden och med en krystning så kraftfull att barnet ploppade ut efter bara en... Blev inte så, borta av smärta och lustgas tyckte jag mest synd om mig själv istället. Tyckte faktiskt så synd om mig själv att en barnmorska efter ett tag påpekade att det hela troligen skulle gå lite fortare om jag fokuserade mer på att föda än att skrika.... Tyckte inte om henne.....
Det som var skönt denna gången var att jag fick en förlossningstid. Efter att ha gått över 16 dagar så fick jag en lapp där det stod du är välkommen att föda kl 09. För någon som gillar planering var detta perfekt.
Nu är vi i alla fall hemma och vilar upp oss och Molly fyller 3 veckor imorgon :)
