Det knapplösa knullet eller bitterfitta

Jämställdhets debbaten bärjar bli något uttjatad. Jag vet att det är fel att tycka, att den borde vara intressant ända tills den nått sitt slutmål men även om jag tycker det är bra att det finns människor som fortfarande orkar slåss för den kan jag inte hjälpa att den står mig upp i halsen ibland för den finns precis överallt! Det måste den kanske visserligen göra för att fylla sitt syfte, och jag ryter till när jag ser att något är fel men ibland behöver jag en paous. Men så här om dagen köpte jag boken bitterfitta och med ens slog alla kvinnorsorättvisor ner över mig som blikzt från klar himmel. För jag är jämnställt i mitt förhållande, vi städar lika mycket, handlar lika mycket, betalar lika mycke, jag diskar visserligen mer men det är för att han lagar maten vilket jag inte vill göra. Men allt detta spelar ingen roll, för de flsta par är någorlunda jämställda tills de skaffar barn. Det verkar vara ett oundvikligt faktum att när barnen kommer liksom flyter man sakta men säkert in i de könsroller som grottmänniskan tänkt ut åt oss.

Det knapplösa knullet var ett begrepp som myntades under det glada 70-talet, det innebar sex utan hämningar och betänkligheter. idag myntar Maria begreppet bitterfitta, därför att som kvinnansförutsättningar ser ut idag är det svårt att undvika att bli det. Jag vill gärna tro att jag är en av dem som lyckas hålla förhållandet jämställlt även när jag är gist och fått barn, men då kan jag inte låta bli att tänka att alla de som blev bitterfittor måste väl också ha trorr det om sig själva innan de hamnade där?

Men som den akademiker jag är tror jag som vanligt att lösningen på alla problem är upplysning. Om jag känner till alla risker, fallgropar och onda ting, kan jag då inte undvika dem? jag har redan börjat utarbeta en plan, min stackars pojkvänn som efter att han fått en utskälning över hur hemska män är gladeligen gick med på att ta ut den mesta av föräldraledigheten om jag skulle vilja det om vi fick barn. alltid en början. Så det jag ville säga med allt detta är, LÄS BOKEN! jag vet att den inte låter så kul men faktum är att den vissa stunder fått mig att skratta högt och det är deffenitivt en bok som är mycket värd att läsa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0