yayas

Idag har jag konstaterat att jag har underbara vänner och att jag troligen tillhör lämel släcktet.

Min vän Johanna är helt underbar för jag ringde henne idag och pratade lite om något som vi båda vet är lite fel av mig att göra. Men det säger hon aldrig, utan hon tar en väldigt saklig ton och säger; VISSA Johanna skulle säga att detta är lite att förstöra saker för sig själv, vad tycker du? Bra sätt att säga "du gör nått fel nu", eller hur?

Men saken är den att jag är lite som en lämel. Jag vet att jag gör fel och jag vet att det kommer leda till något mindra bra för mig, men ändå kan jag inte sluta göra det. Jag beskrev det för Johanna som att vara längst bak i lämel ledet där man ser att de första går utför ett stup och man vet att om man fortsätter gå kommer man att hamna där oxå, men ändå kan man inte sluta gå. så numera vill jag att ni tilltalar mig med titeln fröken lämel. Så nu ska jag gå och säga till mig själv på skarpen. Jag ska säga "fröken utsten, nu får du ta dig i kragen", och sen ska jag göra det.

trevlig helg