Hej då middag
Var på middag hos familjen i fredags. Skulle säga hej då till min minstaste lillebror.... Inte så liten längre, har blivit ganska biffig. Han ska i alla fall till England en månad. Alltid underbart att träffa alla mina syskon, tror inte jag behövt avbryta en enda måltid sen jag fick barn när dom är med. Dom bär, torkar, lugnar och underhållet mina barn så jag alltid får äta i lugn och ro. Guld värt för en små barns förälder. Dom brukar också hälsa på för att hitta på saker med barnen när de känner att jag behöver avlastas lite, ja, dom är underbara :)
Var även på jobbet och hälsade på förra veckan. Saknar verkligen mina kollegor och jobbet. Allra helst de dagarna som jag undrar om mamma racet är nått för mig. Hade min chans att visa mina pedagogiska talanger här om dagen, gick sådär. Står i en kö när Lion högt säger: mamma HAN är SVART! Jag tänker snabbt på alla pedagogiska saker man borde säga och förklara, eller helt enkelt säga att alla är vi olika men nej. Blir stressad och virrar in mina tankar på.... Vill inte ens tala om ver dom slutade och svarar till slut: ja, ja det är han. Och önskar samtidigt att jag var på jobbet och att det var Lars som stod där och fick de blängande blickarna.
God natt
Kram Johanna som ska ska bli bättre på att förbereda sig inför bra frågor på dåliga ställen
